"och jag säger bara att du inte får komma mig in på livet för att det är det enda jag vill."

X tror du inte jag har hört och jag ser att du blöder om knogen
du slår alltid när du är arg och jag vet att du kysst en annan på krogen
är du feg, tala sanning vågar du?
Y Om det gör att jag förlorar dig tvingar du mig att ljuga nu
X jag känner mig överkörd sviken men ber dig bara va ärlig
Y finns inget att berätta men endå känner jag mig förjävlig
X trött på undanflykter,
Y förstår att du är trött på alla rykten
X ut med språket nu sen kan du gå men lämna nyckeln
Y vad du än säger kommer jag inte lämna ditt hus,
du vet att festens mörka ljus ger ingen rättvisa åt hur allt egentligen ser ut

jag skulle aldrig kyssa henne inte ens om jag blev tvungen
jag skulle bara viska och hon valde att lyssna med munnen
gråt inte jag är minst lika ledsen, men nu är jag ju här och struntade fullständigt i efterfesten
X du lämnar när jag säger det det här är mitt hem,
packa dina saker och gå sen
Y men inget var min mening
X visst jag köper dina lögner men att dra är din kvittering
ditt fel att viska, du gick för nära
Y men jag sitter här och gråter vi skulle ju alltid vara kära
det skulle vi om,
X du inte vart otrogen och känslorna försvinner inte bara viljan att behålla dom
Y låt mina tårar tala det är mänskligt att fela
X en kyss är mellan fyra läppar och du stod för två delar


Y brinn
tanken på henne var snäll och försvinn
detta ska brinna
om hon vill något mer borde hon väl ringa? snälla tanke kan du bara försvinna
vi brinner
om jag säger att jag älskar dig kanske tanken av henne försvinner


Y jag var en robot för min tjej, men du gav mig känslor
en obehagligt värmande känsla som att gå mot brännässlor
en kyss jag aldrig trott jag skulle få,
hon som aldrig kunde bli för på
det spelar ingen roll ändå,
jag har flickvän och då tänker man inte ens så
en hel natt har gått,
allting är missförstått
ringer tio gånger men alla samtal trycks bort
begravd av tankar vi som aldrig skulle släppa varandra,
ska säga att jag älskar henne och hur mycket jag hatar den andra
tänker om och ringer henne från igår,
hon ska få höra vad hon gjort och hur jävla dåligt jag mår
hon förstörde allt vi byggt på upp den kvällen,
hur svårt ska det vara att bara lyssna när någon vill viska inne på högljudda ställen
två sigaler går, allting för fort,
vad ska jag säga inget kan göra det som hänt ogjort.
ska slå av på telefonen,
då hör jag en röst som får mig att känna känslan som armstrong beskrivit när han landat på månen
var det en person, vem har talat,
om skönhet har en röst så är det den som svarat.
Z hej du romeo, jag hade ditt nummer inlagt,
är det något jag inte lyssna på igår som du vill få sagt?
Y allt jag skrivit upp, tänkt skrika ut var som ett blött papper helt förstört,
hon har den rappaste kvinnomun jag någonsin hört.
Z du har inte klickat
så jag antar att du får plocka upp orden du tappat för kronorna tickar,
eller så måste du bara tala högre trots att jag tycker om när du viskar.
Y det här som skulle bli lätt,
hittils har allt gått snett,
allt jag får fram är; ringer dig sen juliet.
vad fan håller jag på med, blir så jävla less.
innan jag hinner lägga ner den i fickan kommer ett sms

Z "du va inte lika tuff som igår som nu inte ens våga prata,
du vet var jag bor, om 20 minuter väntar jag på slutet av min gata."

Y hon är ett mysterium gör mig till eld och lågor
jag åker dit bara för att få svar på mina frågor
jag är nära på att sjunka genom jorden och hon verkligen på tunn is
när vi ses ska jag säga att känslorna hon tror finns aldrig har funnits
vara trogen har alltid varit en skriven regel
känner inte igen mig själv när jag möter min blick i backspegeln
där står hon och väntar, inga vantar men halsduk på
och uppsatt hår
vackrare än vad jag minns trots unga 16 år.
tänk inte på det, måste ta kommandot få fram ord medan jag törs
ingen vet att jag är här så måste säga allt innan vi störs
det är kallt och snön knakar under mina vita hårtknytna converse
innan jag hinner berätta att hon vart så jävla dum
sätter hon fingret för sin mun
jag blir ståendes stum
jag som alltid är säker blir nervös
en kyss, blir varm i hela kroppen jag som nyss frös.
oskuldsfulla hon, skuldsfullt fräck
allt jag förlorar känns i en sekund som seger,
tur att jag skrev i blyerts och inte i bläck
för från och med du var trohet en utsuddad regel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback