i glatt son

amadeus, den styrande sitter framför skrivmaskinen och ler brett över de världsövertagande raderna vi precis skrivit ner. i mungipan hänger en halvrökt marlboro light som nästan sätter eld på de två dagars skäggstubb han låtit växa ut endast för att komma i skrivarstämning. över sitt rakade hår har han en lågt sittande grårutig basker som med hjälp av skrivbordslampan skuggar hans högra öga. hans silvriga kors hänger precis över kanten på det vita linnet med en sliten redstripe logga. till höger sitter hampus bakåtlutad lite lätt vickandes på stolen med ett skratt på läpparna som man har när man ska ta över världen, stämningshöjaren. en vinröd fluga hänger uppknuten runt hans uppvikta skjortkrage. översta knappen är oknäppt och ett thomas sabo halsband dinglar djupt ner över bringan. ena handen pekar mot skrivmaskinen och i den andra håller han en marlboro som vilar lätt mot askkoppen, håret är uppsatt i en slarvig tofs som hade fått heath ledger i en riddares historia att se modern ut. mellan dem står jag. sammanbiten men med ett snett fundersamt léende och ögon som glöder när dem synar texten som vi tillsammans tryck ihop på skrivmaskinen. mellan pek- och långfingret i den högra handen kläms en prince 100's hårt åt samtidigt som den håller om hampus axel. min vänstra hand har just dragits igenom håret, ändå hänger en envis hårlock ner över höger öga. handen är nu på väg ner mot amadeus axel, jag den som håller ihop gruppen. ena hängslet har glidit ner och ligger över armväcket medan det andra sitter hårt fastspänt. under det djupt uringade beaiga linnet hänger ett svart halsband av pärlor som avslutas med en stor berlock som skymtas genom tyget. bakom oss har dörren öppnats, där står rebecca. på höga klackar, iklädd skinnjacka med en pälsväst över. allt i rummet lyser rökigt, svartvitt 50tal utom den nyanlände kvinnans, bordellröda läppar, himmelblåa ögon, dollarmönstrade pupiller, casino färgade örhängen och den gulskimmrande glöden på vår allas värsta vän. här är vi kreativa amadeus med en hjärna som aldrig slutar att kasta fram idéer.
lustiga hampus som livar upp vem som helst med sina snabba och vassa svar. jag med ett huvud som aldrig slutar tänka och ett hjärta som äntligen vet. rebecca den vuxna som har allt ansvar på sina mammaaxlar.
färgstarkast av allt lyser viljan, viljan av att vi ska, vi ska komma dit


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback