Nära döden, onepiece och grön sperma.

Idag gott folk vaknade jag vid 10-snåret, gnuggade mig i ögonen och kollade ut. Solen hade precis tagit sig över berget och lös ner i dalen där vårt vackra område Mellomila är beläget. Eftersom det sista jag satte på innan jag somnade igår var min lugna spotify-lista så strömmade musiken genom högtalarna, genom luften och som en våg av lycka glödde låten "Sun is shining" in i mina öron. Lite klichigt, jag vet men sån är sanningen ibland.

Och för er som inte tvivlat över den första meningen kan jag förklara att dygnsrytmen för oss partysvenskar har vänts helt. Det började med en sen kväll och sedan dess har dagar blivit till nätter, mornar till eftermiddagar. Men inatt lyckades jag komma i säng i tid och tänkte de sista jag gjorde innan jag slöt ögonen att hur trött jag än är när jag vaknar så ska jag tvinga mig upp för nu måste man få rätsida på timmarna igen. Vaknade och var lika trött som jag befarade och lika sugen att trycka på snooze-knappen som vanligt. Men smart som mitt sömniga jag var så hade jag lagt telefonen där jag inte nådden den från min framåtstupa sidoläge. Så jag kastade mig upp, slog på kaffebryggaren, tog en cigg och rensade balkongen från allt skit.

Dagen har rullat på och vi tog oss en promenad till city för att kolla på lite grejor och do the stuff that you do downtown. Efter lite käk inhandlade jag en OnePiece som gör mig till en snygg version av GB-gubben. Bild kommer upp senare. Efter att alla hade inhandlat sig en varsin så begav vi oss på den oändliga vandringen hemåt. Efter mycket snack så kom vi fram till: det är nog inte så farligt att ha sperma som lyser i mörkret, reaktionerna från en tant är nog värre än från en ung tjej om man går fram och säger hora, Chris kan dansa som Håkan Hellström i midsommarnattsdröm, man hinner inte röka upp en cigg mellan Coop Prix och våran port, man kan bli rik på att vara gatumusikant och att hon i affären hade sött ansikte men konstig kropp. Hur vi kom fram till allt kan ni bara gissa för det tar vi med oss i döden. Slutligen så ska vi gå över en väg för att sedan komma till en ny väg som leder oss hem. Halvvägs ut på gatan där en bil stannat för att vi skulle gå över så får bilen för sig att dra på full patte och nästan köra över stackars lilla mig. Men det löste sig och snart så var vi hemma.

ÖVER OCH UT, A!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback