never as a poet

Klockan passerade just 07:30. Hela lägenheten sover; Amadeus har sin arm hängandes på min rygg, Stefan har sin ena hand på min skuldra, Hampus snarkar, Rebecca och Erik ska strax gå upp för att flytta sin bil för att slippa böter. Och här ligger jag, eller låg jag. Jag tog mitt täcke och la ut på golvet, så nu ligger jag på ett smutsigt golv framför spisen utan täcke med en konstig känsla i hela kroppen. När jag är full ska jag somna så fort huvudet träffar kudden, nu somnar jag inte alls och ligger med två jävla rebulluppspärrade ögon och skriver internetdagbok.

Kvällen var i alla fall så jävla bra. När vi insåg att kön var lite för lång för att orka stå i och att mikrofonkåt spelades på 1 av 3 dansgolv så var det bara att börja prata sig in, svårt.
Ärlighet vara inte längst, ärlighet varar ingenting. Så vi höll oss till sanningen.
-Hej vi är ett par bloggare från Sverige som är här för att recensera och göra Trondheims nattliv känt i hela norden och vi köar helst inte för att göra det så kan vi gå in?
-Naj, jag vet icke det.
-Eh, vi har varit här hela veckan och har inte köat till någon av uteställena, det har aldrig varit några problem. Är det du eller den andra vakten som bestämmer?
-Både.
-Måste vi prata med honom?
-Fram med handen ska ni få stampel då.
-Bra.

Free for all.

Senare idag kommer bilder från denna trevliga natt på Gossip. Nu ska jag dricka té och röka.

/chris, x, chrissy, xy, hennes


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback